تحميل بصيغة PDF
العودة لقائمة القصص

Zanfan-Bourik صغير الحمار

كُتِب بواسطة Lindiwe Matshikiza

رسمة بواسطة Meghan Judge

بترجمة Shameem Oozeerally & MIE French Students

لغة الكريولية الموريشية

مستوى المستوى 3

سرد للقصة كاملة الصوت لهذه القصة غير متوفر.


Enn tipti tifi ti premie dimounn pou trouv enn form bizar depi lwin.

كانت الفتاة الصغيرة هي أول من رأى الشبح الغامض قادماً من بعيد.


Kouma form la finn vinn pre, tipti tifi la inn trouve ki ti enn madam ansint pou plizier mwa.

وباقتراب الشكل الغامض منها، تبينت الفتاة بأنه شبح امرأة حامل.


Timid me brav, tifi-la inn koste avek madam-la. « Nou bizin gard li avek nou » tifi-la so bann lepep finn dir. « Nou pou gard li ek so zanfan an sekirite. »

تقدمت الفتاة نحو المرأة واقتربت منها، ببعض الخجل لكن بكل شجاعة. قال أهل الفتاة:” علينا أن نحتفظ بهذه المرأة بيننا. سوف نقوم بحمايتها هي وصغيرها”.


Biento, finn ariv ler pou zanfan-la ne. « Pouse ! » « Amenn bann dra ! » « Delo ! » « Pouuuussseeee ! »

وبعد مدة وجيزة حان موعد ولادة الصغير. قالت نساء القرية: “هيا ادفعي … هات الغطاء … هات الماء … ادفعيييييييي …”.


Me kan bann-la finn trouv ti-baba-la, zot tou finn sote avec sok. « Enn bourik ?! »

لكن، وعندما رأت النسوة المولود قفزن إلى الوراء من هول الصدمة “حمار!”


Zot tou finn kumans lager. « Nou finn dir ki nou pou gard mama e zanfan an sekirite e samemnou pou fer, » inpe parmi zot finn dir. « Me zot pou port nou malsans. ! » lezot finn dir.

بدأت النسوة يتجادلن حول المولود الجديد. البعض قلن بأنهن سوف يحتفظن بالمولود وأمه لأنهن وعدنها بذلك، بينما تخوف البعض الأخر من أنهما قد يكونا نذير شؤم على القرية.


Koumsamem, Madam-la finn retrouv li tousel ankor enn fwa. Li’nn demann limem ki bizin fer avek sa drol zanfan-la. Li’nn demann limem ki li pou fer avek limem.

وهكذا وجدت المرأة نفسها وحيدة من جديد، تسأل نفسها في حيرة عما يمكن أن تفعله بهذا الطفل الأخرق وبنفسها.


Me finalman li’nn bizin aksepte ki bourik-la ti so zanfan et ki li ti bourik-la so mama.

وانتهى بها التفكير إلى قبول الأمر، فهذا الحمار ابنها وهي الآن أمه.


Aster-la, si zanfan ti res tipti mem, tou ti pou diferan. Me zanfan-bourik inn grandi grandi ziska ki ti nepli kapav pran li lor ledo so mama. E malgre so bann pli gro zefor, li pa ti pe kapav konport li kouma enn imin. So mama souvan ti fatige e fristre. Parfwa li ti pe obliz li fer bann travay ki bann imin fer.

ولو أن الجحش حافظ على حجمه الصغير لاختلف الأمر. لكن الجحش بدأ يكبر ويكبر حتى لم يعد بإمكان الأم حمله على ظهرها. وكان غير قادر على أن يسلك سلوك الآدميين مهما فعل ومهما حاول ذلك. أحست الأم بالتعب والإحباط، وكانت تكلفه أحيانا بأعمال يقوم بها الحيوانات.


Konfizion e koler finn akimile dan bourik. Li pa ti pe kapav fer sesi e li pa ti pe kapav fer sela. Li’nn telman ankoler ki enn zour li’nn bat so mama enn koutpie, li’nn zet li anba.

نما بداخل الحمار شعور بالغضب والارتباك. إذ هو لا يعرف ما يفعله ولا من يكون ولا كيف يكون. وفي يوم من الأيام، بلغ الغضب بالحمار منتهاه لدرجة انه ركل أمَّه وأوقعها أرضا.


Bourik finn ranpli avek laont. Li’nn koumans sove pli vit et pli lwin ki li kapav.

شعر الحمار بعدها بالخجل الشديد لما بدر منه في حق أمه وانبرى هارباً بعيداً.


Kan li’nn aret galoupe, finn ariv aswar e Bourik finn perdi. « Hi Han ? » li’nn mirmere dan nwar. « Hi han ? » lobskirite finn retourn enn eko. Li ti tousel. Li’nn ramas limem kouma enn boul, trouble, ek li’nn dormi profondeman.

ولما توقف عن الجري، كان الظلام قد أرخى سدوله على المكان فإذا بالحمار يضيع طريقه وإذا به يهمس للظلام: “هييه … هاو؟” ويردد رجع الصدى: “هييه … هاو؟”. وجد الحمار نفسه وحيدا فتكوم على نفسه وخلد إلى نوم عميق مضطرب.


Bourik finn leve ek enn vie misie bizar ti pe get li. Li’nn get dan vie misie-la so lizie et li’nn koumans resanti reyon lespwar.

وعندما استفاق من نومه، وجد شيخاً غريباً واقفاً عند رأسه محدقاً فيه. نظر الحمار في عيني الشيخ وبدأ يشعر ببصيص من الأمل.


Bourik finn al viv avek vie misie-la, ki finn montre li plizier fason sirviv. Bourik finn ekout li e finn aprann boukou kiksoz ; vie misie-la ousi finn aprann avek Bourik. Sakenn finn ed so kamarad e zot finn riye ansam.

انتقل الحمار للعيش مع الشيخ، فعلمه أساليب عديدة للعيش. استمع الاثنان إلى بعضهما وتعلما الكثير من بعضهما وتعاونا وضحكا كثيرا معا.


Enn gramatin, vie misie-la finn dir Bourik transport li ziska some montagn.

وفي صباح أحد الأيام، طلب الشيخ من الحمار أن يحمله إلى قمة الجبل.


Lao, parmi ban niaz,zot finn dormi. Bourik finn reve ki so mama ti malad e ki li ti pe apel li. E kan li’nn leve…

وهناك بين السحب، خلد الاثنان إلى النوم. حلم الحمار بأن أمه مريضة وبأنها تناديه. وعندما استفاق من نومه،


…bann niaz-la ti’nn disparet avek so kamarad vie misie-la.

وجد الغيوم قد اختفت، وكذا صديقه الشيخ.


Finalman, Bourik finn kone ki pou fer.

عندها، عرف الحمار ما يجب عليه فعله.


Bourik finn trouv so mama, tousel ek an-dey pou so zanfan perdi. Sakenn finn get so kamarad pou lontan, apre zot finn maye bien for.

ولدى رجوعه إلى البيت وجد أمه وحيدة ترثي ابنها المفقود. حدق الاثنان في بعضهما لفترة طويلة ثم عانق كل منهما الآخر عناقا حارا.


Zanfan-Bourik ek so mama finn grandi ansam ek zot finn trouv plizier fason pou viv. Dousman-dousman, zot tou otour bann-la, ek lezot fami finn koumans etabli.

كبر الحمار وأمه معاً ووجدا لنفسيهما سبلاً عديدة للتعايش في سلام جنباً إلى جنب. وشيئاً فشيئاً، بدأت عائلات أخرى تستقر حول الحمار وأمه.


كُتِب بواسطة: Lindiwe Matshikiza
رسمة بواسطة: Meghan Judge
بترجمة: Shameem Oozeerally & MIE French Students
لغة: الكريولية الموريشية
مستوى: المستوى 3
المصدر: Donkey Child از القصص الأفريقية القصيرة
رخصة المشاع الإبداعي
تحت مجوز المشاع الإبداعي نَسب المُصنَّف 4.0 دولي کریتز کامنز به نشر رسید.
خيارات
العودة لقائمة القصص تحميل بصيغة PDF