تحميل بصيغة PDF
العودة لقائمة القصص

Anansi ek Lasazes أنانسي و الحكمة

كُتِب بواسطة Ghanaian folktale

رسمة بواسطة Wiehan de Jager

بترجمة Shameem Oozeerally & MIE French Students

لغة الكريولية الموريشية

مستوى المستوى 3

سرد للقصة كاملة الصوت لهذه القصة غير متوفر.


Lontan bann dimoun pa ti konn nanye. Zot pa ti kone kouma plant legim ouswa kouma koud ouswa kouma ranz bann zouti an feray. Bondie Nyame lao dan lesiel ti ena tou lasazes dan lemond. Li ti pe gard li an sekirite dan enn po later.

في قديم الزمان، كان الناس لا يعرفون شيئا. كانوا لا يعرفون طريقة زراعة المحاصيل، أو نسج الأقمشة، أو صناعة الأدوات الحديدية. كان هناك الإله نيام في السماء وكان يملك كل الحكمة الموجودة في العالم. وكان محتفظا بها في وعاء من الفخار.


Enn zour, Nyame finn deside ki li pou donn Anansi so po lasazes. Sak fwa Anansi ti pe get dan sa po later la, li ti pe aprann enn nouvo kiksoz. Sa ti bien interesan !

في يوم من الأيام، قرر نيام أن يعطي وعاء الحكمة إلى أنانسي. في كل مرة كان أنانسي ينظر في وعاء الفخار، كان يتعلم شيئا جديدا. كان أمرا مثيرا!


Anansi, ki gourman, finn mazine, « mo pou gard sa po-la an sekirite lao enn pie. Koumsa mo kapav gagn li pou mwa tousel. » Li finn fil enn long difil, li finn anroul li otour po later la ek li finn atass li avek so lestoma. Li finn koumans mont lor pie-la. Me, li ti difisil pou grimnp lor pie-la avek sa po ki ti pe touletan tap avek so zenou.

فكر الجشع أنانسي: “أنا سوف أحتفظ بالوعاء في مكان آمن في أعلى شجرة طويلة. بعد ذلك يمكن أن يكون كل شيء لنفسي!” ونسج خيط طويل، ولفه حول وعاء الطين، وربطه إلى بطنه. بدأ تسلق الشجرة. ولكن كان من الصعب تسلق الشجرة والوعاء يخبط في ركبتيه طوال الوقت.


Tou sa ler la, Anansi so ti garson ti pe debout anba pie-la et li ti pe get li. Li finn dir, « li pa ti pou pli fasil si to ti pou atas po la avek to ledo plito ? » Anansi finn sey atas po later ki rampli ar lasazes la avek so ledo e zisteman, li ti bien pli fasil.

خلال كل هذا الوقت كان ابن أنانسي الصغير يشاهد من أسفل الشجرة. وقال: “ألن يكون من الأسهل تسلق الشجرة إذا كان الوعاء مربوطا إلى ظهرك بدلا من بطنك؟” حاول أنانسي ربط وعاء الفخار المليء بالحكمة إلى ظهره، وأصبح فعلا تسلق الشجرة أسهل.


Dan enn ti mama li finn ariv lao pie-la. Me li finn arete ek li finn panse, « mwa mo ti sipoze ena tou lasazes ek ala mo garson pli malin ki mwa ! » Anansi ti telman ankoler akoz sa ki li finn zet sa po later la depi lor pie.

خلال وقت قصير وصل إلى أعلى الشجرة. ولكن بعد ذلك توقف وفكر، “أنا من المفترض أن أكون صاحب كل الحكمة، وهنا كان ابني أذكى مني!” كان أنانسي غاضب جدا وألقى وعاء الفخار إلى أسفل الشجرة.


Po-la finn kase bout-bout lor later. Lasazes finn vinn disponib pou tou dimoun kapav partaze. Ek koumsamem ki bann dimoun finn aprann kouma plante, koud, ranz bann zouti an feray avek tou lezot zafer bann dimoun ti konn fer.

تحطم الوعاء إلى قطع صغيرة على الأرض. وأصبحت الحكمة للجميع لكي يتشاركوها. وهكذا تعلم الناس الفلاحة، ونسج الأقمشة، وصناعة الأدوات الحديدية، وجميع الأشياء الأخرى التي يعرف الناس كيفية القيام بها.


كُتِب بواسطة: Ghanaian folktale
رسمة بواسطة: Wiehan de Jager
بترجمة: Shameem Oozeerally & MIE French Students
لغة: الكريولية الموريشية
مستوى: المستوى 3
المصدر: Anansi and Wisdom از القصص الأفريقية القصيرة
رخصة المشاع الإبداعي
تحت مجوز المشاع الإبداعي نَسب المُصنَّف 3.0 دولي کریتز کامنز به نشر رسید.
خيارات
العودة لقائمة القصص تحميل بصيغة PDF