The audio for this story is currently not available.
En gång i tiden var Höna och Örn vänner. De levde i fred med alla de andra fåglarna. Ingen av dem kunde flyga.
Hapo zamani za kale, Kuku na Tai walikuwa marafiki. Waliishi kwa amani na ndege wengine. Hakuna kati yao aliyeweza kupaa.
En dag blev det hungersnöd i landet. Örn var tvungen att gå mycket långt för att hitta mat. Hon kom tillbaka mycket trött. ”Det måste finnas ett enklare sätt att resa på!” sa Örn.
Kuna siku njaa ilitokea. Ikamlazimu Tai kutembea umbali mrefu kutafuta chakula. Alirudi akiwa amechoka sana. “Lazima kuwe na njia rahisi ya kusafiri!” Tai alisema.
Efter en god natts sömn fick Höna en briljant idé! Hon började samla ihop avfallna fjädrar från alla deras fågelvänner. ”Låt oss sy ihop dem ovanpå våra egna fjädrar!” sa hon. ”Kanske det gör det enklare att resa.”
Baada ya usingizi mnono wa usiku, Kuku alijiwa na wazo zuri sana. Akaanza kukusanya manyoya yaliyodondoka kutoka kwa ndege wenzao. “Tuyashonee haya manyoya juu ya manyoya yetu,” Kuku alisema. “Labda itaturahisishia kusafiri.”
Örn var den enda i byn med en synål så hon började sy först. Hon sydde sig själv ett par vackra vingar och flög upp högt ovanför Höna. Höna lånade synålen men blev snart trött på att sy. Hon lämnade synålen på skåpet och gick ut i köket för att göra mat åt sina barn.
Tai pekee ndiye aliyekuwa na sindano kijijini, kwa hiyo akaanza kushona wa kwanza. Akajitengenezea mabawa mawili mazuri na akapaa juu ya kuku. Kuku aliazima sindano lakini akachoka kushona baada ya muda mfupi. Akaacha sindano kabatini na akaenda jikoni kuandaa chakula kwa ajili ya watoto wake.
Men de andra fåglarna hade sett Örn flyga iväg. De frågade Höna om de fick låna synålen för att sy egna vingar. Snart var det fåglar som flög över hela himlen.
Lakini ndege wengine walimwona Tai akipaa. Wakamwomba Kuku awaazime sindano ili nao wajishonee mabawa pia. Muda si mrefu ndege wakawa wamepaa na kuzagaa anga zima.
När den sista fågeln kom för att låna synålen var Höna inte där. Så hennes barn tog synålen och började att leka med den i sanden. När de blev trötta på leken lämnade de nålen i sanden.
Ndege wa mwisho aliporudisha sindano aliyoazima, Kuku hakuwepo. Kwa hiyo watoto wake wakachukua sindano na wakaanza kuichezea. Walipochoka na mchezo wao, wakaiacha sindano kwenye mchanga.
Senare den eftermiddagen kom Örn tillbaka. Hon bad om synålen för att laga några fjädrar som hade lossnat under hennes resa. Höna letade efter den uppe på skåpet. Hon letade i köket. Hon letade på gården. Men nålen gick inte att hitta någonstans.
Baadaye jioni Tai akarudi. Akaomba sindano ili aweze kushona baadhi ya manyoya yaliyokuwa yameanza kulegea alipokuwa safarini. Akaangalia kwenye kabati. Akaangalia jikoni. Akaangalia uani. Ila sindano haikupatikana.
”Ge mig bara en dag”, bad Höna Örn. Sedan kan du laga din vinge och flyga iväg för att leta mat igen. ”Bara en dag till”, sa Örn. ”Om du inte kan hitta nålen måste du ge mig en av dina kycklingar som betalning.”
“Nipatie siku moja,” Kuku alimwomba Tai. “Halafu utaweza kushona bawa lako na kuruka tena kwenda kutafuta chakula.” “Siku moja tu,” alisema Tai. “Kama hutaipata sindano, itabidi unipe kimoja cha vifaranga vyako kama malipo.”
När Örn kom nästa dag hittade hon Höna krafsandes i sanden men ingen nål. Så Örn flög ned snabbt och fångade en av kycklingarna. Hon flög iväg med den. Från den dagen hittar alltid Örn Höna krafsandes i sanden efter nålen när hon dyker upp.
Tai aliporudi siku iliyofuata, alimkuta Kuku akichakura mchangani, ila hakukuwa na sindano. Kwa hiyo Tai alishuka kwa kasi na kukwapua kifaranga kimoja. Akaondoka nacho. Tangu hapo, kila Tai anapojitokeza humkuta Kuku akichakura kwenye mchanga akitafuta sindano.
När skuggan av Örns vinge faller på marken varnar Höna sina kycklingar: ”Gå undan från det öppna och torra landskapet! ”Och de svarar: ”Vi är inga dumskallar. Vi kommer att springa.”
Kila kivuli cha mabawa ya Tai kinapoonekana ardhini, Kuku huwatahadharisha vifaranga vyake. “Tokeni kwenye eneo la wazi.” Na wanajibu: “Sisi si wajinga. Tutakimbia.”
