Descargar PDF
Regresar a lista de cuentos

Maiũ ma Sũsũ Los plátanos de mi abuela

Texto Ursula Nafula

Ilustraciones Catherine Groenewald

Translated by Anna Kula

Lengua kamba

Nivel Nivel 4

Contar el cuento completo El audio no está disponible actualmente.


Sũsũ aĩ vakuvĩ mĩaka mĩongo mwonza. Aĩ mũthangaau. Mũũndanĩ kwake avandaa mũvya, mwee, manga na maiũ. Sũsũ akethaa maiũ kĩla ĩvinda ya mwaka. Grandma’s garden was wonderful full of sorghum, millet, and cassava. But best of all were the bananas. Although Grandma had many grandchildren, I secretly knew that I was her favourite. She invited me often to her house. She also told me little secrets. But there was one secret she did not share with me: where she ripened bananas.

El huerto de mi abuela era maravilloso y tenía mucho sorgo, mijo y yuca. Pero lo mejor de todo eran los plátanos. Aunque mi abuela tenía muchos nietos, yo, en secreto, sabía que era su favorita. Me invitaba a su casa muy a menudo. También me contaba muchos secretos. Pero había un secreto que nunca me contó: el lugar donde ella hacía madurar los plátanos.


Sũsũ aĩna syana mbingĩ. Ĩndĩ katĩka onthe, nyie na aamwaiya na eetwiya kwa kĩmbithĩ nĩtwesĩ sũsũ nũtwendete kũvĩta ala angĩ. Nau nĩwe waĩ ĩlumaita ya sũsũ kwou sũsũ atũkua kwa nzĩa ya mwanya. Kwa ngelekany’o nĩwokaa mũsyĩ kwitũ mavinda maingĩ. Ĩla ena nau na mwaitũ nĩmathekaa mũno. Na kĩngĩ nowatwĩtaa nyũmba kwake mavinda maingĩ. Ĩũlũ wa syĩndũ syonthe sũsũ nĩwatũtavasyaa syĩmbithĩ syake ĩndĩ ve kĩmbithĩ kĩmwe ũtatũtavya: vala waindĩa maiũ make. Mũthenya ũmwe nĩnonie kĩkavũ kya malala kiĩtwe suanĩ nza wa nyũmba ya sũsũ. Ĩla nakũlilye nĩ kyakĩ nanengiwe ũsũngĩo ũmwe kana nĩ kĩkavũ kya syama. Sũsũ anzũngĩa ou nĩwendee kũalyũla kĩtembe kya

Un día vi un gran canasto de paja que estaba al sol, afuera de la casa de mi abuela. Cuando le pregunté para qué era, sólo me respondió: “Es mi canasto mágico”. Al lado del canasto, habían varias hojas de plátano que mi abuela volteaba de vez en cuando. Yo sentí curiosidad. “¿Para qué son las hojas, abuela?” le pregunté. Ella sólo me respondió: “Son mis hojas mágicas”.


Vakuvĩ na kĩkavũ vaĩna mathangũ ma maiũ wekalaa akwalyũla ĩvinda kwa ĩvinda. “Mathangũ asu nĩmakĩ sũsũ?” nĩnamũkũlilye na anzũngĩa “aa nĩ mathangũ makwa ma kwĩka syama.” Mũminũkĩlyo, sũsũ nĩwombĩanĩe maiũ onthe ala maĩ nyekinĩ. Kyaĩ kĩndũ kya kwendeesya kwona sũsũ, ĩiũ ĩnene matũ ma maiũ na kĩkavũ kya malala kĩnene. Onew’a nĩnendaa kwĩloela nĩmanye ũndũ sũsũ ũkũtũmĩa syĩndũ isu syonthe, sũsũ nĩwandũmie ngeete kĩndũ kuma vala ve mwaitũ.

Me pareció muy interesante observar a mi abuela, los plátanos, las hojas de plátano y al gran canasto de paja. Pero mi abuela me ordenó que fuera donde mi madre a hacer un mandado. “Abuela, por favor, déjame mirar cómo preparas…” “No seas testaruda, niña, haz lo que te digo,” insistió. Me fui corriendo.


Ndililikana kĩndũ kĩu kyaĩ kyaũ. Nĩnamwĩsũvie ngũmwĩa, “Sũsũ naku eka nambe kwona wĩsovya....” “Eke kwĩthĩwa kana keemu, ĩka ũndũ watavwa.” Sũsũ nĩwasũngĩie. Nĩnaumie nĩsembete. Nasyokethya nethĩie sũsũ ailye nza wa nyũmba. “Sũsũ, kĩkavũ kĩva na maiũ na…?” ĩndĩ ũsũngĩo ũla nakwatie nĩkana, “Syĩvandũnĩ vakwa va syama.” Nĩnendaa kũmanya vandũ vau va syama ĩndĩ namũkũlya sũsũ nĩwendee kwĩtwĩkĩthya kana ndakwĩw’a na aendea kw’ina wathi. Nĩnakwie ngoo.

Cuando regresé, mi abuela estaba sentada afuera pero no tenía el canasto ni los plátanos. “Abuela, ¿dónde está el canasto, dónde están todos los plátanos, y dónde…?” pero solamente me respondió, “Están en mi lugar mágico.” ¡Fue muy decepcionante!


Matukũ elĩ mathela sũsũ aĩna mĩtũkĩ ya kũthi mũkutano ndũanĩ. Nĩwandũmie ngamwosee ndata yake lumunĩ ya kũkoma. Ĩla navingũie mwango wa lumu ĩsu nĩnathokiswe nĩ muuke wa maiũ makwĩw’a.

Dos días más tarde, mi abuela me envió a su habitación a buscar su bastón. Apenas abrí la puerta, sentí el fuerte aroma de los plátanos madurando. Dentro de la habitación estaba el gran canasto mágico de paja de mi abuela. Estaba bien escondido bajo una vieja manta. La levanté y olí ese glorioso aroma.


Lumunĩ ya nzĩnĩ ĩũsũĩte syĩndũ sya sũsũ nĩvo vaĩna kĩla kĩkavũ kya sũsũ kya syama kĩvĩthĩtwe nĩ ĩvula ĩkũũ. Nĩnavwĩkũie ĩvula na muuke wa maiũ wongelekela. Wasya wa sũsũ nĩwandelemilye akwasya, “wĩka ata we? Ngalatĩle ndata yakwa.” Nĩnamũsembeesye ndata na angũlya, “nĩ kyaũ ukwetye kwenyea kũtheka?” Ĩkũlyo yake nĩyatumiswe ngũmanya kana nonendee kwenyeea ĩtheka nũndũ wa kũmanya vala vandũ va syama.

Me asusté cuando escuché que mi abuela me llamaba, “¿Qué estás haciendo? Apúrate y tráeme mi bastón.” Me apresuré en llevarle su bastón. “¿Por qué sonríes?” me preguntó mi abuela. Su pregunta me hizo darme cuenta de que yo todavía estaba sonriendo por haber descubierto su lugar mágico.


Mũthenya ũla watĩĩe sũsũ ooka kũnena na mwaitũ nĩnosie kamwanya ka kũsemba nyũmbanĩ kwake ngasisye maiũ ĩngĩ. Vaĩ kĩtembe kĩmwe kyew’ĩte vyũ. Nĩnaumisye ĩiũ ĩmwe na navitha ĩlindanĩ. Natũngĩa kĩla kĩndũ nĩnasyokie nyũmba na naya ĩiũ yakwa na mĩtũkĩ. Ndyaya ĩiũ yany’a mũyo ũu ĩngĩ!

Al día siguiente, mi abuela vino a visitar a mi madre. En ese momento, corrí a su casa a revisar los plátanos otra vez. Había un montón de plátanos muy maduros. Cogí uno y lo escondí en mi vestido. Después de volver a cubrir el canasto, fui detrás de la casa y me lo comí rápidamente. Era el plátano más dulce que me había comido en toda mi vida.


Mũthenya ũla watĩĩe nĩnetelile sũsũ athi kuuna mboka nasemba kũsisya ala maiũ. Vakuvĩ onthe nĩmew’ĩte. Ndyenamba kũmĩĩsya kũlea kwosa. Nĩnosie ana na nekalata kuumala nolwa kũvwĩka kĩkavũ.

Al día siguiente, cuando mi abuela estaba en su huerta recolectando vegetales, entré a su casa hurtadillas y revisé los plátanos. Casi todos estaban maduros. No pude evitar coger cuatro. Mientras caminaba de puntitas hacia la salida, escuché a mi abuela toser afuera. Logré esconder los plátanos bajo mi vestido y pasé caminando al lado de ella.


Nuumalĩte kavola na mĩthya ya syaa sya maaũ Nĩnew’ie sũsũ akũkoa vu nza. Nĩnatatie kũvitha maiũ asu ĩlindanĩ. Namina kũya nĩnasyokie na wethĩa sũsũ ndanamanya mĩvango yakwa. Mũthenya ũla watĩĩe waĩ wa ndũnyũ. Sũsũ nĩwokĩlile tene nũndũ kĩla wa ndũnyũ nĩwatwaa maiũ meu na manga kũta. Ndyekalata kũthi kũmũkethya mũthenya ũsu. Ĩndĩ ndyenamba kũmwĩvitha kĩlungu kyaasa.

El día siguiente era día de mercado. Mi abuela se despertó temprano. Ella siempre tomaba los plátanos maduros y la yuca para venderlos en el mercado. Ese día no me apresuré en ir a visitarla. Pero no pude evitarla por mucho tiempo.


Masaa ma wĩyoo ĩla netiwe nĩ mwaitũ na nau na sũsũ nĩneesĩ kĩla ngwĩtĩwa. Ũtukũ ngũkoma nĩneesĩ kana ndikang’ea kĩndũ kya sũsũ kana kya asyai makwa kana kya mũndũ ũngĩ.

Más tarde esa noche, me llamaron mi madre, padre y abuela. Yo sabía por qué. Me fui a dormir habiendo aprendido que no podía volver a robar nunca más, ni a mi abuela, ni a mis padres, ni a nadie más.


Texto: Ursula Nafula
Ilustraciones: Catherine Groenewald
Translated by: Anna Kula
Lengua: kamba
Nivel: Nivel 4
Fuente: Grandma's bananas del African Storybook
Licencia Creative Commons
Esta obra está bajo una Creative Commons Atribución 3.0 Internacional.
Leer más cuentos nivel 4:
Opciones
Regresar a lista de cuentos Descargar PDF