Back to stories list

Sakima so sante Sakima so sante La chanson de Sakima Sakima's song

Written by Ursula Nafula

Illustrated by Peris Wachuka

Translated by Shameem Oozeerally & MIE French Students

Language Mauritian Creole

Level Level 3

Narrate full story The audio for this story is currently not available.


Sakima ti pe viv avek so paran ek so ti ser, ki ti ena kat-r-an. Zot ti pe viv lor terin enn misie ris. Zot lakaz lapay ti trouv dan bout enn ranze pie.

Sakima ti pe viv avek so paran ek so ti ser, ki ti ena kat-r-an. Zot ti pe viv lor terin enn misie ris. Zot lakaz lapay ti trouv dan bout enn ranze pie.

Sakima vivait avec ses parents et sa petite sœur, qui avait quatre ans. Ils vivaient sur la terre d’un homme riche. Leur hutte à toit de chaume était située au bout d’un rang d’arbres.

Sakima lived with his parents and his four year old sister. They lived on a rich man’s land. Their grass-thatched hut was at the end of a row of trees.


Kan Sakima ti ena trwa-z-an, li ti tom malad ek li ti vinn aveg. Sakima ti enn garson avek boukou talan.

Kan Sakima ti ena trwa-z-an, li ti tom malad ek li ti vinn aveg. Sakima ti enn garson avek boukou talan.

Quand Sakima avait trois ans, il est tombé malade et a perdu la vue. Sakima était un garçon avec beaucoup de talent.

When Sakima was three years old, he fell sick and lost his sight. Sakima was a talented boy.


Sakima ti pe fer boukou kiksoz ki bann lezot garson si-z-an pa ti pe fer. Par exanp, li ti kapav diskit bann kestion inportan avek bann manb pli aze dan so vilaz.

Sakima ti pe fer boukou kiksoz ki bann lezot garson si-z-an pa ti pe fer. Par exanp, li ti kapav diskit bann kestion inportan avek bann manb pli aze dan so vilaz.

Sakima faisait beaucoup de choses que d’autres garçons de six ans ne faisaient pas. Par exemple, il pouvait se tenir avec les membres plus âgés du village et discuter de questions importantes.

Sakima did many things that other six year old boys did not do. For example, he could sit with older members of the village and discuss important matters.


Paran Sakima ti pe travay kot sa misie ris la. Zot ti pe sorti lakaz boner gramatin ek zot ti pe retourne tar aswar. Sakima ti per es tousel kot zot avek so ti ser.

Paran Sakima ti pe travay kot sa misie ris la. Zot ti pe sorti lakaz boner gramatin ek zot ti pe retourne tar aswar. Sakima ti per es tousel kot zot avek so ti ser.

Les parents de Sakima travaillaient chez l’homme riche. Ils quittaient leur maison tôt le matin et revenaient tard le soir. Sakima restait seul chez eux avec sa petite sœur.

The parents of Sakima worked at the rich man’s house. They left home early in the morning and returned late in the evening. Sakima was left with his little sister.


Sakima ti bien kontan sante. Enn zour, so mama finn demann li « Kot to aprann sant sa bann sante-la Sakima ? »

Sakima ti bien kontan sante. Enn zour, so mama finn demann li « Kot to aprann sant sa bann sante-la Sakima ? »

Sakima adorait chanter des chansons. Un jour sa mère lui demanda, « Où apprends-tu à chanter ces chansons, Sakima? »

Sakima loved to sing songs. One day his mother asked him, “Where do you learn these songs from, Sakima?”


Sakima reponn : « Zot zis vini natirelman mama. Mo tann zot dan mo latet, apre mo sante »

Sakima reponn : « Zot zis vini natirelman mama. Mo tann zot dan mo latet, apre mo sante »

Sakima répondit, « Elles me viennent tout simplement, maman. Je les entends dans ma tête et ensuite je chante. »

Sakima answered, “They just come, mother. I hear them in my head and then I sing.”


Sakima ti kontan sante pou so ti ser, sirtou kan li ti pe gagn fin. So ser ti pe ekout li sant so sante prefere. Li ti pe balanse ler li ti pe ekout sante apezan la.

Sakima ti kontan sante pou so ti ser, sirtou kan li ti pe gagn fin. So ser ti pe ekout li sant so sante prefere. Li ti pe balanse ler li ti pe ekout sante apezan la.

Sakima aimait chanter pour sa petite sœur, surtout si elle avait faim. Sa sœur l’écoutait chanter sa chanson préférée. Elle se balançait en écoutant la chanson apaisante.

Sakima liked to sing for his little sister, especially, if she felt hungry. His sister would listen to him singing his favourite song. She would sway to the soothing tune.


« To kapav sant li ankor ek ankor, Sakima ? » so ser ti pe sipliy li. Sakima ti pe aksepte ek ti pe sant li ankor ek ankor.

« To kapav sant li ankor ek ankor, Sakima ? » so ser ti pe sipliy li. Sakima ti pe aksepte ek ti pe sant li ankor ek ankor.

« Peux-tu la chanter encore et encore, Sakima? » le suppliait sa sœur. Sakima acceptait et la chantait encore et encore.

“Can you sing it again and again, Sakima,” his sister would beg him. Sakima would accept and sing it over and over again.


Enn aswar, kan so paran finn retourn lakaz, zot ti bien trankil. Sakima ti kone ena enn problem.

Enn aswar, kan so paran finn retourn lakaz, zot ti bien trankil. Sakima ti kone ena enn problem.

Un soir quand ses parents sont revenus chez eux, ils étaient très tranquilles. Sakima savait qu’il y avait un problème.

One evening when his parents returned home, they were very quiet. Sakima knew that there was something wrong.


« Ki’nn arrive mama ek papa » Sakima finn demande. Sakima apran ki garson misie ris la finn disparet. Misie-la ti bien tris ek li ti pe santi li bien tousel.

« Ki’nn arrive mama ek papa » Sakima finn demande. Sakima apran ki garson misie ris la finn disparet. Misie-la ti bien tris ek li ti pe santi li bien tousel.

« Qu’est-ce qu’il y a, maman et papa? » Sakima demanda. Sakima apprit que le fils de l’homme riche avait disparu. L’homme était très triste et seul.

“What is wrong, mother, father?” Sakima asked. Sakima learned that the rich man’s son was missing. The man was very sad and lonely.


« Mo kapav sante pou li. Kapav li pou re vinn ere » Sakima finn dir so paran. Me so paran finn rezet lide-la. « Li bien ris. To zis enn garson aveg. To vremem krwar ki to sante pou ed li ? »

« Mo kapav sante pou li. Kapav li pou re vinn ere » Sakima finn dir so paran. Me so paran finn rezet lide-la. « Li bien ris. To zis enn garson aveg. To vremem krwar ki to sante pou ed li ? »

« Je peux chanter pour lui. Il redeviendra peut-être heureux, » dit Sakima à ses parents. Mais ses parents rejetèrent l’idée. « Il est très riche. Tu es seulement un garçon aveugle. Penses-tu vraiment que ta chanson l’aidera? »

“I can sing for him. He might be happy again,” Sakima told his parents. But his parents dismissed him. “He is very rich. You are only a blind boy. Do you think your song will help him?”


Toutfwa, Sakima pa finn abandone. So ser ti soutenir li. Li ti pe dir « Bann sante Sakima kalme mwa kan mo fin. Zot pou kalme misie ris la si. »

Toutfwa, Sakima pa finn abandone. So ser ti soutenir li. Li ti pe dir « Bann sante Sakima kalme mwa kan mo fin. Zot pou kalme misie ris la si. »

Toutefois, Sakima ne démissionna pas. Sa petite sœur l’appuyait. Elle disait, « Les chansons de Sakima me calment quand j’ai faim. Elles calmeront l’homme riche aussi. »

However, Sakima did not give up. His little sister supported him. She said, “Sakima’s songs soothe me when I am hungry. They will soothe the rich man too.”


Landemin, demann so ser pou amenn li kot misie ris la.

Landemin, demann so ser pou amenn li kot misie ris la.

Le lendemain, Sakima demanda à sa petite sœur de le mener chez l’homme riche.

The following day, Sakima asked his little sister to lead him to the rich man’s house.


Li finn debout anba enn gran lafnet ek finn koumans sant so sante prefere. Dousman-dousman, latet misie ris la finn aparet atraver gran lafnet la.

Li finn debout anba enn gran lafnet ek finn koumans sant so sante prefere. Dousman-dousman, latet misie ris la finn aparet atraver gran lafnet la.

Il se tint sous une grande fenêtre et commença à chanter sa chanson préférée. Lentement, la tête de l’homme riche apparu à la grande fenêtre.

He stood below one big window and began to sing his favourite song. Slowly, the head of the rich man began to show through the big window.


Bann zouvriye finn aret seki zot ti pe fer. Zot ti pe ekout Sakima so zoli sante. Me enn misie dir : « Personn pa finn kapav konsol patron-la. Eski sa garson aveg la panse ki li pou kapav konsol li ? »

Bann zouvriye finn aret seki zot ti pe fer. Zot ti pe ekout Sakima so zoli sante. Me enn misie dir : « Personn pa finn kapav konsol patron-la. Eski sa garson aveg la panse ki li pou kapav konsol li ? »

Les ouvriers arrêtèrent ce qu’ils faisaient. Ils écoutèrent la belle chanson de Sakima. Mais un homme dit, « Personne n’a été capable de consoler le patron. Est-ce que ce garçon aveugle pense qu’il pourra le consoler ? »

The workers stopped what they were doing. They listened to Sakima’s beautiful song. But one man said, “Nobody has been able to console the boss. Does this blind boy think he will console him?”


Sakima finn terminn so sante ek ti pe pare pou ale. Me dimounn ris la finn sorti vit-vit ek finn dir : « Silteple, sant ankor ».

Sakima finn terminn so sante ek ti pe pare pou ale. Me dimounn ris la finn sorti vit-vit ek finn dir : « Silteple, sant ankor ».

Sakima termina de chanter sa chanson et s’apprêtait à partir. Mais l’homme riche sortit en vitesse et dit, « S’il te plaît, chante encore. »

Sakima finished singing his song and turned to leave. But the rich man rushed out and said, “Please sing again.”


Sa moman presi la, de misie finn vini. Zot ti pe sarye kiksoz lor enn sivier. Zot ti finn trouv garson misie-ris la. Bann-la ti bat li ek ti abandonn li bor lari.

Sa moman presi la, de misie finn vini. Zot ti pe sarye kiksoz lor enn sivier. Zot ti finn trouv garson misie-ris la. Bann-la ti bat li ek ti abandonn li bor lari.

À ce moment, deux hommes sont arrivés en portant quelqu’un sur une civière. Ils avaient trouvé le fils de l’homme riche tabassé et abandonné sur le bord de la route.

At that very moment, two men came carrying someone on a stretcher. They had found the rich man’s son beaten up and left on the side of the road.


Misie ris la finn telman kontan pou retrouv so garson. Li finn rekonpans Sakima pou konsolasion ki li finn aport li. Li’nn amenn toulede garson lopital, pou ki Sakima kapav regagn lalimier so lizie.

Misie ris la finn telman kontan pou retrouv so garson. Li finn rekonpans Sakima pou konsolasion ki li finn aport li. Li’nn amenn toulede garson lopital, pou ki Sakima kapav regagn lalimier so lizie.

L’homme riche fut tellement content de revoir son fils. Il récompensa Sakima de l’avoir consolé. Il emmena les deux garçons à l’hôpital pour que Sakima puisse retrouver la vue.

The rich man was so happy to see his son again. He rewarded Sakima for consoling him. He took his son and Sakima to hospital so Sakima could regain his sight.


Written by: Ursula Nafula
Illustrated by: Peris Wachuka
Translated by: Shameem Oozeerally & MIE French Students
Language: Mauritian Creole
Level: Level 3
Source: Sakima's song from African Storybook
Creative Commons License
This work is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License.
Options
Back to stories list Download PDF